Mynthistoria

Som släktforskare stöter man hela tiden på olika typer av mynt och pengar när man letar uppgifter om sina förfäder. Det är dock inte helt enkelt att sammanställa alla olika mynt som har funnits i Sverige. Det har ändrats en hel del under årens lopp.

Före 1777 anges alla beslopp i daler och öre silvermynt (även mark förekommer ibland). De olika mynten ges ofta speciella namn som t.ex. karolin, styver, 12-styver, slant och runstycke.

År 1776 slopades det gamla myntsystemet, som hade sina rötter i medeltiden och ersattes med ett nytt, där riksdalern i silver är huvudmynt och skillingen 1/48-dels riksdaler. De gamla mynten gäller parallellt.

År 1789 blir det mer komplicerat, då riksgäldskontoret för att finansiera det pågående kriget mot Ryssland, gav ut sedlar i stora mängder. Dessa förlorade snabbt i värde och de gick inte längre att lösa in mot silver, d.v.s. speciemynt och från år 1808 gällde samma sak också riksbankens sedlar. Nu finns det tre sorters riksdaler: riksdaler specie (d.v.s. i silver), riksdaler i Riksbankens sedlar eller riksdaler banco och riksdaler i Riksgäldskontorets sedlar eller riksdaler riksgäld. Från år 1830 gäller följande kurser: 1 riksdaler specie = 2 2/3 riksdaler banco = 4 riksdaler riksgäld. Man bör alltså vara uppmärksam på vilken valuta som anges i handlingen man läser.

De tidigaste mynten var av silver
De första mynten i Sverige var gjorda i silver i mer eller mindre legerad form. Beloppet var en penning. Högre valörer fanns från början inte som mynt utan endast som räknebegrepp. Åtta penningar utgjorde en örtug och 3 örtugar var 1 öre. Den största myntenheten mark innehöll 8 öre. I Sverige gällde att 1 mark = 8 öre = 24 örtugar = 192 penningar.

Dalern
Efter utländsk förebild lät Gustav Vasa år 1534 och Christian III i Danmark år 1537 prägla ett större mynt, daler. Dalern var från början avsedd för att betala med vid utrikshandel.

Marken
Man började prägla marken 1536. Längre fram kom större mynt i högre valörer mellan 1 och 8 mark. Större mynt förekommer också. Från början gällde 1 daler = 3 mark, men då man minskade silverhalten i dalern blev det 1574 att 1 daler = 4 mark. Detta gällde tills räkning i daler och mark upphörde.

Riksdalern
Den svenska dalern blev 1604 omdöpt till riksdaler och fick beteckna ett belopp av 4 mark.

Koppar som myntmetall
År 1624 präglades de första kopparmynten. Dessa första var liksom silvermynten så kallade värdemynt, d.v.s. de förutsattes ha ett värde som motsvarade den ingående metallmängden. Detta gällde även de stora plåtmynt i koppar som präglades med början 1644. Det största av dessa (som var värt 10 daler silvermynt) vägde inte mindre än 19,7 kg. På grund av fallande kopparpris sjönk kopparmyntet i värde i förhållande till silvermynten och på så¨sätt fick Sverige det som kallas dubbel myntfot, då man räknade både i daler och öre silvermynd och daler och öre koparmynt. Från år 1665 gällde att 1 daler silvermynt (SM) = 3 daler kopparmynt (KM). För båda myntslagen gällder: 1 daler = 4 mark = 32 öre och 1 öre = 24 penngar.

Kreditmynt
År 1666 kommer det första så kallade kreditmyntet i Sverige. Då präglades ett kopparmynt med valören 1/6 öre, där den ingående kopparmängden inte motsvarar beloppet. Under årens lopp kommer en del andra sådana här kreditmynt. Mest kända är de som gavs ut under Karl XII:s tid.

Det nya myntsystemet
1776 kom en kunglig förordning att från den 1/1 1777 skall det gälla nya regler, Den nya myntenheten riksdaler (specie) sattes nu så att en riksdaler motsvarade 6 daler silvermynt eller 18 daler kopparmynt. Riksdalern delades i 48 skillingar och för 1 skilling fick man 12 runstycken.

Man fortsatte att göra olika relationer mellan de olika mynten för att följa med i utvecklingen.

Nådig förordning om Rikets mynt
År 1855 införs decimalsystemet och som ny myntenhet kommer 1 Riksdaler riksmynt med ett värde som motsvarade 1/4 riksdaler Specie. Den nya myntenheten var indelad i 100 öre.
Nästa reform kom 1873 då guldmyntfot infördes och 1 riksdaler riksmynt bytte namn och blev 1 krona, ett mynt som präglades första gången 1875.

Prisomräknare från medeltid till nutid
Att jämföra ett pris från en tid till en annan är alltid vanskligt då det är många faktorer som spelar in. På: http://www.historia.se/indexprisjamforelse.html har man dock gjort ett försök att jämföra priser från medeltiden till idag.

ANTAL FÄRGBILDER

63 124 153

Mer info om våra färgbilder

  Varukorg



Login formulär