Falkmans register (ex 1)

Falkmans register (ex 1) i Kristianstads län
LänKristianstads län
Tidigare länBlekinge län, Kristianstads län, Hallands län
LandskapBlekinge, har tillhört: Halland, Skåne
ArkivtypRegister
InformationMånga frågar efter information om vad som finns i danska arkiv rörande Skåne, Halland och Blekinge under perioden före övergången till Svenskt styre 1658. En stor genomgång av handlingar i Danska rigsarkivet gjordes av 1:e lantmätaren Ludvig B. Falkman under åren 1845-1846. Hans arbete resulterade i det så kallade Falkmanska registret, som är en detaljerad förteckning över ca 7 500 handlingar i danska Rigsarkivet rörande Skåne, Halland och Blekinge samt Gotland, Bohuslän och Jämtland.

Registraturen består av två stora handskrivna förteckningar som totalt omfattar fem band, varav exemplar finns hos det danska och svenska riksarkivet, Lunds universitetsbibliotek samt hos Landsarkivet i Lund (enskilda arkiv nr 91).

Biografiska uppgifter om Ludvig Berckhan Falkman
Ludvig Falkman föddes i Malmö den 22 maj 1808 som son till Henric Falkman och dennes hustru Lovisa Magdalena Gadd. Han ingick äktenskap med Anna Catharina Ståhle 13 december 1836 i Malmö. Han avled i Stockholm den 3 januari 1891.

Falkmans liv och verksamhet finns skildrat i en lång artikel i Svenskt biografiskt lexikon, band 15, s 274-284. Av den framgår att han var en mångsidigt begåvad och mycket energisk person. Han tog lantmäteriexamen 1829 och avancerade inom yrket tills han 1840 utnämndes som förste lantmätare i Malmöhus län. Han var dessutom ledamot av kommittén för utarbetande av föreskrifter rörande hemmansklyvning och jordavsöndring i Malmöhus län och rådman i Malmö 1843-1849, sekreterare i Malmöhus läns hushållningssällskap 1846-1849, överdirektör för lantmäteriet och justeringsverket 1849, generaldirektör där 1864-1881.

Falkmans stora arbete med registret över arkivhandlingar i Danmark värdesattes av samtiden. Han belönades för det med kontanter men också med Vasa- och Dannebrogsordnarna.

Ludvig B Falkmans egen inledning har här renskrivits för att underlätta förståelsen för registrets tillkomst och hur det är uppbyggt.

FALKMANS INLEDNING


Underdånig berättelse och förteckning på handlingar angående Skåne, Halland och Blekinge, Bohuslän, Gottland och Jämtland, som förwaras uti Kongl Danska Geheime arkifvet i Köpenhamn.

Sedan undertecknad, med anledning af en bland invånarne i Skåne, Halland och Blekinge gångbar sägen, att en mängd wigtiga handlingar rörande desse Provincer skulle förwaras i ett hemligt arkiv uti Köpenhamn, i slutet af år 1842, för att i ämnet erhålla någon wisshet, föranstaltat en af åtskilliga säteriägare i Skåne underskrifven genom Kongl. Swenska och Norska ministern i Köpenhamn, på min begäran, till Kongl. Danska Kancelliet ingifven ansökning om undfående af förteckning på sådana skrifter, som kunde angå skånska gårdar och gods å landet, så har Chefen för nyss nämnde kancelli, Geheime Stats- och Justitie Ministern m.m. hans excellens Herr von Sleman efter att hafva infordrat Geheime arkifvariens Etatsrådet m.m. Finn Magnussons betänkande med uppgift på de i Geheimearkivet förvarade Skåne, Halland och Blekinge rörande handlingar under den 14 januari 1843, svarat att han helt och hållet instämmer med Geheime arkifvarien. Hans utlåtande är af följande innehåll:

”Några kartor öfwer Skåne finnes icke i Geheime Archifvet. De dokumenter, hwilka i historiskt, kameralistiskt eller administrativt hänseende kunna hafwa något intresse för Skånes invånare, innehållas, som kopior eller utdrag, i åtskilliga sviter af gamla, så kallade Kancellie Registranter, in folio, nemligen:

A. ”Register over alle landene” från år 1513 till 1572 i II Tomer.
B. ”Tegnelser over alle landene” från 1535 till 1572 i II Tomer, hwilka twenne samlingar angå alla Danmarks dåwarande besittningar.
C. ”Skaanske Registre” från 1572 till 1660 i 6 band,
D. ”Skaanske Tegnelser” från 1572 till 1660 i 9 band hwilka handlingar icke endast angå Skåne, Halland och Blekinge, utan äfwen andra Danmark tillhöriga länder, i synnerhet Bornholm.

”Att författa utdrag af dess 37, för det mästa mycket voluminösa i ett föråldrat språk, till en del med dålig och otydlig stil skrifne folianter, är ett för Geheime arkifvets nuvarande personal outförbart extra arbete, och om det skulle betalas, så blifwe kostnaden mycket betydlig.
Härtill kommer widare följande bref och handlingar vidkommande Skåne, Halland och Blekinge.

E. 40 packar eller nummer af Diplomer, mäst på pergament, 1288 till 1561.
F. Lokala dokumenter, mäst bestående af sköte och bytesbref från 1338 till 1618, likaledes till största delen membraner i 40 afdelningar.
G. En liknande samling i nära 100 afdelningar från 1330 till 1609 och
H. Gamla Jordeböcker, utan angifvelse af egendomarnas gränser, åtskilliga andra handlingar, koncepter m.m. från 1?15 till 1659 i 106 fasciklar.

Svårigheten att författa ett specifikt utdrag ur de flesta af de förekommande dokumenten skall betydligen förökas för deras ålders och förvittrings skull, hvarigenom de på somliga ställen blifva till en del eller helt och hållet oläsliga. Det antages derföre, att den begärte förteckningen icke bör af Geheimearchivets tjenstemän författas, utan att en kunnig och pålitlig man öfwersändes, för att genomgå handlingarna och deraf utdraga, hwad som kan gagna ---, ett arbete, som dock, i anseende till Geheime Archifvets beskaffenhet och --- endast om sommaren kan förrättas.”

Detta utlåtande bekräftade ovannämnda sägen bland folket, och då deri uppräknade handlingar syntes wara af allmänt intresse, så utsände jag det förra till Kongl. Majestät, åtföljt af denna underdåniga skrifvelse:

”Alltsedan den tid, då Skåne, Halland och Blekinge hade den lyckan att förenas med Sverige, har bland folket left en berättelse derom att mångfaldiga wigtiga dokumenter rörande ofwannämnda landskaper skulle förwaras uti ett hemligt Danskt Archiv inom Köpenhamns murar. Denna folktro har då och då fått ökad näring deraf, att personer funnits som sökt och sagt sig hafwa uti Köpenhamn erhållit wigtiga skrifter till stöd för twister i ägodelnings- , rågångs- , ekonomiska-, och kamerala, - än i kyrkliga --- tillkomsten och omfånget af Patronats rättigheter rörande ärenden.

”Såsom första Landtmätaren inom Malmöhus län skyldig att wara uppmärksam på tillrättaskaffandet och bewarandet af alla urkunder, som angå Länets geometriska förhållanden har jag trott mig böra utforska om det fanns någon grund för ofwannämnde folksägen; och derföre har jag i slutet af år 1842 anmodat åtskillige säteriägare inom länet att underteckna en skrift, hwari de hos wederbörande Embetsman i Köpenhamn begärt få weta, huruwida några skrifter angående deras egendomar i Köpenhamns Geheimearchiv funnos, ifall hvaraf de begärt en registratur deröfwer för att sedan kunna göra sådana requisitioner, hvartill befogenhet kunde förefinnas.”

Denna skrift lämnade jag till Landshöfdingen öfver länet, general adjutanten och kommendören af K.Maj:ts Svärdsordern Grefve Posse, som genast öfwer sände den till K.Maj:ts minister, Herr Baron Lagerheim genom hvars åtgärd det har haf Hans Excellens Danska statsministern Herr v. Sleman erhållits; som jag härhos har den nåden att i djupaste underdånighet öfverlämna.

”Eder Kungl. Majestät täcktes af anförda svar nådigst finna, att Kungl. Danska Geheimearkivet werkligen förwarar för Skåne, Halland och Blekinge dyrbara akter. Många af dem röra wisserligen jämwäl, andra ännu under Danmarks krona liggande provincer, men en mängd, upptagne under Litt. E.F.G. och H. angå endast de afträdde.
Wid besinnande häraf och ihågkommande, dels att i ett liknande fall, Ers Kungl Maj:t i nåder, på sätt bil. Litt. B.) wisar, funnit för godt till kejserliga Ryska Regeringen låta utlämna 3830 stycken Estland och Lifland rörande kartor och handlingar, samt dels att konungen af Bajern, för icke så många år sedan låtit tillställa Ers Majestät för att på Sverige, Norge och Danmark för---as om en mängd dessa riken rörande, tillförene i Bajerska arkifven förvarade handlingar, och slutligen innehållet af 10 punkter i Roskildska fredslutet af den 26 februari 1658, bekräftat genom köpenhamnska fördraget den 27 maj 1660 14 punkter med denna lydelse:
”Det är derhos aftalt, att när Fästningarna och landen inrymmas Kongl Majestät och Sveriges Kronas fullmäktige, att då lika hvad efterrättelse och dokumenter, som wid handen finnas om ländernas och deri liggande godsens lägenheter, räntor och ingäld, så och om gränserna, råmärken och byskillnader, samt, hvad Justitien angår, sådana skiften, jordeböcker och underrättelser tillika öfwerantwardas skola, så wida de finnas kunna och icke alleredan öfwerlefvererade äro.”

”Så anser jag mig skyldig att i djupaste underdånighet hos Ers Kungl. Maj:t anmäla, hvad jag angående det Danska Archifvets skatter inhämtat, utan att jag vågar föreslå någon åtgärd till deras öfwerflyttning på Swensk botten; men angående förwaring af handlingarne, för den händelse att fredstraktaten göres till en sanning torde det tillåtas mig i djupaste underdånighet nämna, att för sådana akter, som angå Malmöhus län, ja till och med hela samlingen, finnes, der af --- är att tillgå, en fullkomligt fuktfri och ljus lokal, i det härstädes för twenne år sedan uppbyggda rymliga Landtmäterikontoret.”
Malmö den 15 juli 1844


Denna min underdåniga framställning insändes till Kongl. Majestät den 27 juli 1844 af Öfwerdirektören wid Kongl. General Landtmäterikontoret, som föreslog att Kongl. Majestät ville i ministeriell väg föranstalta, att de i Kongl. Danska Geheime Arkivet förwarade handlingar som uteslutande angå Swenska Provincer finge till Swensk myndighet utlämnas, samt sådana som äro oskiljbara från akter, hwilka tillika röra Danska besittningar, med noggranhet blefwo genomsedda, så vidt de för svenska undersåtar funnos wara af wäsentlig vigt upptane å en förteckning, hvilken sedermera kunde tjena till ledning vid förekommande frågor om handlingarnas requirerande från nämnde arkifv.

Wid föredragning häraf den 16 october 1844 afgjordes frågan sålunda, att Kungl. Majestät, ”som icke ansåg lämpligt att nu, efter så lång tids förlopp, affordra Kongl. Danska Regeringen de ifrågawarande Provincer rörande handlingar, hwilka till följd af fredsluten bordt till Svenska Regeringen utlämnas,” istället fann för godt att i nåder stadga, ”det förste Lantmätaren Falkman må under näst instundande sommar, begagna 3:ne månaders tjenstledighet för att derunder afresa till Köpenhamn och, emot den afsättning af allmänna medel, som Kongl. Maj:t framdeles vill bestämma, uti Geheime Arkivet därstädes genomgå och upprätta fullständig förteckning öfwer der befintlige handlingar som kunna angå Provincerne Skåne, Halland och Blekinge, på det att sedermera, wid förefallande behof, af dylika handlingar må kunna erhållas del.”

Till underdånig åtlydnad häraf infann jag mig i Köpenhamn den 2 juli sistlidet år. Efter i Kongl. Danska Geheime Arkifvet erhållet inträde, begärde jag få genomgå alla de handlingar, som i ofwan intagen Herr Geheimearkifvariens utlåtande finnas nämnde och enligt där följd ordning, hwilket beviljades. Men emedan Herr Geheime arkifvarien derjemte gaf tillkänna att enligt hans instruktion, arkifvet endast kunde få begagnas från klockan 12 till klockan 2 efter middagen, och denna tid af två timmar syntes mig alltför ringa, om något af betydenhet skulle kunna uträttas, så anmälte jag förhållandet hos Kongl. Svenska och Norska ministern genom hvars bemedling hos chefen för Kongl. Danska Kancelliet, Herr Geheime arkifvarien fick tillsägelse att bereda mig längre tids tillträde till arkifvet, hvilket jämväl skett sålunda, att jag till en början fått arbeta derstädes 5, sedermera 8 och sista månaden 9 ½ timmar dagligen, - en gunst för hvilken jag förnämligast har att tacka Arkifvets kopist, herr Kall Rasmussen, hvilken med uppoffring af egen tid, och utan någon skylidghet, hållit Arkifvet för mig tillgängligt, sluteligen 7½ timmar öfwer den i lag bestämde och jämwäl åtskilliga söndagar.

Den tid mig sålunda benäget blifvit lämnad, har jag sorgfälligt begagnat, hvilket torde kunna bevittnas af härefter åtföljande anteckningars vidd, jämförd med Herr Geheime Arkifvariens ofwan antydde åsigt om swårigheten att den åstadkomma. Men ändå har jag icke kunnat medhinna alla ifrågavarande handlingars granskning och förteckning. Då min permission war slut och den årstid inträtt, under hwilken arbete i Geheime arkifvet icke kan äga rum, så fann jag mig föranlåten att resa hem. Men då jag högeligen önskade kunna komplettera den beskrifning öfver de så kallade kancelli registranterne som jag börjat, så ingick jag till Kongl. Swenska och Norska Ministern med en anhållan, att han hos Kongl. Danska Regeringen utwerka tillåtelse för mig att öfwer till Swerige få låna de ”Skånska Tegnelser” ofwan upptagne under Litt.D.

I anledning häraf begärte nyssnämnde Herr Minister, kommendören af Kongl. Nordstjerneordern m.m. Baron Lagerheim hos Kongl. Danska Cancelliet lån af ofwan berörde skriften, på sätt jag nämnt i min ansökan, som bifogades. Men först dröjde kancelliet vid pass 3 weckor med swar; och när det slutligen gafs war det aflående. Herr Barn Lagerheim wände sig då till Hans Majestät Konungen af Danmark genom des utrikesminister och utverkade på den wägen bifall till min framställning, så att jag den 1 sistledne november fick i malmö mottaga de ”Skånska Tegnelser”, med hwilkas förtecknande jag i 4 weckor warit sysselsatt.

Beträffande widden och beskaffenheten af mitt arbete, innehåller Kongl. Majestäts nådiga förordnande, att jag, ”skulle genomgå och upprätta fullständig förteckning öfwer i Geheimearkifvet befintliga handlingar, som kunna angå Provincerne Skåne, Halland och Blekinge, på det att sedermera, vid förefallande behof af dylika handlingar må kunnas erhållas del.” Då mitt uppdrag således, ehuru ursprungligen föranledt af behofvet af ett visst slags handlingar, icke till dessa beskrifvande blifvit inskränkt, så har jag uppfattat det så, att den blifvande förteckningen borde afse, ej blott upplysning om kyrkliga, ekonomiska eller administrativa utan äfwen rent historiska förhållanden. Och då en sådan näppeligen skulle motsvara ändamålet om ej de förtecknade dokumenternas innehåll någorlunda antyddes, så har jag i allmänhet kortligen meddelat detta. Derjemte, och för att göra min beskrifning brukbar äfven för dem som ej känna de gamla namnen å ställen och personer eller bemärkelsen af en del föråldrade ord, har jag inom paranteser i förra fallet angifwet ställens nuwarande namn och personer familjenamn och i det senare bifogat nödige förklaringar.

Hwad ställens namn angår, förekomma dessa i synnerhet i den mängd af ”mageskiften” (bytesbref), som i ”Registerne” finnes. Dessa mageskiften upplysa på det bestämdaste om de hemmans natur och räntor, som i dem förekomma och vittna dessutom i äganderättsfrågor. Jag har därför sorgfälligt upptecknat deri förefallande namn på hemman, socknar och härader, samt bifogat det nuvarande det nuvarande namnet eller ett frågetecken, då det i handlingar befintliga namn, då det i handlingar befintliga namn syntes mig wara orätt skrifvet.

Jag ville gerna lämna en karakteristik öfwer ”Registrernes” och ”Tegnelsernes” innehåll hvar för sig men sådant låter sig icke med full beståndighet göra, ty om och i äldsta tider någon viss plan blifvit lagd till grund för begges förande, så har den dock inte alltid blifvit konsekvent genomförd. Emedlertid innehålla ”Registeren” kopior af förlänings- och fölgebref, skötebref, patronbref, bytesbref, donationer, fullmagter, resolutioner om äktenskap i förbuden leder o.s.m. samt ”Tegnelser” kopior af kongliga domar, förordningar om skatteväsendet, föreskrifter om krigswäsendet till lands och watten, deribland äfwen berättelser om krigsoperationer. Bref till kongl. personer och rikets embetsmän, förordningar angående handel, bergsbruk, fabriker och lantmannarörelse m.m.

Då förteckningarnas omfång är mycket betydligt och man således icke utan svårighet kan finna en hvar handling som åstundas, så har jag bifogat ett kort men fullständigt Register.

Slutligen anser jag mig böra nämna, att jag upptecknat äfven sådana handlingar, som angå Danmarks forna Provincer Gottland, Bohuslän och Jämtland. De äro icke många och mitt arbete har således icke derigenom blifvit serdeles mycket större, men om jag ej upptagit dem, så skulle de utan tvifvel ha gått förlorade för Swerige, eftersom de äro instuckna emellan andra handlingar, der man minst kan wänta att finna dem.

Malmö den 28 februari 1846
Ludvig B.Falkman
Förste lantmätare i Malmöhus län
NADSE/LLA/30091
Volymer från Falkmans register (ex 1)
  Övrigt

ArkivDigital - Släktforskning på nätet i färg
  öppnar volymen i ArkivDigital online. Du behöver ett abonnemang hos ArkivDigital och programmet ArkivDigital online version 1.4.2 eller senare installerat.
  visar en informationsruta när muspekaren är över ikonen.
  lägger volymen till varukorgen. Det går även bra att beställa enskilda volymer på CD/DVD och priset anges till höger om ikonen.

NamnÅrtal  
Övrigt
Falkmans register (ex 1) Malmö:1 Okänt    48 kr
Falkmans register (ex 1) Vol:1 Okänt    220 kr
Falkmans register (ex 1) Vol:2 Okänt    216 kr

Övriga volymer

ANTAL FÄRGBILDER

50 563 643

Mer info om våra färgbilder

  Varukorg



Login formulär